2000-10-30

Välfärd och försörjning

Redaktör: Åke Bergmark
(SOU 2000:40)

I dag utkommer kommittén Välfärdsboksluts fjärde forskarantologi – Välfärd och försörjning. I den behandlas frågor om inkomsternas fördelning, inkomststödens förändringar och hur behoven av socialbidrag utvecklats under 1990-talet. Redaktör för volymen är Åke Bergmark från kommittén Välfärdsbokslut, men varje medverkande författare ansvarar själv för de analyser, tolkningar och slutsatser som presenteras.

Kapitel 1: Inkomstfördelningen under 1990-talet

Kjell Jansson beskriver den kraftiga inkomstminskningen för de svenska hushållen under decenniets första hälft, vilka grupper som haft den mest ogynnsamma utvecklingen samt hur inkomstspridningen ökat. Nedgången i den svenska ekonomin satte tydliga avtryck i de flesta människors inkomster, men ungdomar, ensamstående med barn och
flerbarnsfamiljer framstår som de stora förlorargrupperna under perioden. Noterbart är också att inkomstskillnaderna i landet ökade mer under den senare, samhällsekonomiskt mer gynnsamma, delen av årtiondet.

Kapitel 2: Socialförsäkringar och kontanta familjestöd

Joakim Palme gör en genomgång av den omfattande mängd förändringar, i huvudsak i form av neddragningar, som regelsystemen för inkomststöd genomgått under 1990-talet. I kapitlet beskrivs hur ersättningsnivåerna har sänkts och hur kvalifikationskraven gjorts mer strikta på en rad områden. Även om generositeten i systemen ökat något under decenniets sista år, så konstaterar Palme att många förmåner vid slutet av 1990-talet utgår med lägre nivåer än i dess början. Något modellskifte kan man dock knappast tala om.

Kapitel 3: Välfärdsutvecklingen för kvinnor och män på 1990-talet

Diane Sainsbury beskriver hur förändringar i socialförsäkringar och familjestöd slagit ur ett könsperspektiv, d.v.s. hur den förda politiken påverkat skyddsnäten för kvinnor respektive män. Av hennes genomgång framgår inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor varit relativt oförändrade under perioden, men att det har skett en förbättring när det gäller kvinnors rätt till arbetsmarknadsrelaterade förmåner. Kvinnor erhåller emellertid alltjämt lägre ersättningsbelopp än männen från socialförsäkringssystemet och någon utjämning därvidlag har inte kunnat konstateras.

Kapitel 4: Socialbidragen under 1990-talet

Åke Bergmark gör en översikt över de samlade kunskaperna om socialbidragens utveckling under det gångna decenniet: mönstren i stort, vilka grupper som drabbats, sambanden med socialförsäkringssystemets utformning och hur praxis i bidragsgivningen förändrats. Ökningen av socialbidragstagandet under 1990-talet var utan historisk motsvarighet i vårt land och merparten av denna ökning kan direkt föras tillbaka på den ökade arbetslösheten. Grupper som sökte tillträde på arbetsmarknaden när denna genomgick sina mest ogynnsamma faser var också de som drabbades hårdast – framförallt då ungdomar och nyanlända invandrare.

Kapitel 5. Ungdomars socialbidragstagande och försörjningssvårigheter under 1990-talet

Tapio Salonen redogör för hur ungdomars levnadsvillkor utvecklats under 1990-talet. I hans bidrag framgår hur hårt drabbad ungdomsgruppen varit när det gäller sådant som arbetslöshet, socialbidragstagande och ekonomisk fattigdom. För första gången under efterkrigstiden uppstod en situation där nya ungdomskullar inte fick det bättre än tidigare ungdomsgenerationer. Av Salonens kapitel framgår hur steget ut i vuxenlivet allvarligt försvårades av den negativa utvecklingen av den svenska samhällsekonomin och arbetsmarknaden.

Kapitel 6. Ungdomar med socialbidrag – ett politiskt problem för 1990-talet

Håkan Johansson beskriver hur regelverk och åtgärdssystem förändrats på ett sätt som gjort att ungdomars rätt till socialbidrag begränsats markant under decenniet. Generellt sett kom ungdomar att särskiljas från övriga socialbidragstagare och kraven som riktades mot dem ökade mer än för andra grupper. Sitt mest konkreta uttryck fick denna utveckling i den nya socialtjänstlag som infördes 1998, där ungdomar definieras som en särskild grupp, med skyldigheter som avviker från andra bidragstagares.

Genom att kommunerna tog ansvar för en allt större del den aktiva arbetsmarknadspolitiken uppstod också en allt tydligare koppling mellan rätten till bidrag och skyldigheten att arbeta.

Den tryckta rapporten beställs från Fritzes, Kundtjänst, 106 47 Stockholm. Fax: 08-690 91 91, tfn: 08-690 91 90, e-post:www.fritzes.se