2001-09-02
Artikel av statsminister Göran Persson
Med året som vi nu lägger bakom oss har det blivit tydligare för
allt fler att Sverige är inne i en positiv utveckling. Tiotusentals människor
i vårt land har under året kunnat lämna arbetslösheten
för ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. De slipper
leva på arbetslöshetsunderstöd och kan istället försörja
sig själva och sin familj. De betalar skatt och kan bidra till välfärden.
De kan känna framtidstro för sig själva och sina barn. Över
denna utveckling är vi socialdemokrater stolta. Den förda politiken
ger resultat. Men vi är inte nöjda.
Fortfarande finns det många människor i vårt land som simmar
i arbetslöshetens iskalla vatten. Trots att vi under de senaste åren
har halverat den öppna arbetslösheten så finns det många
som ännu inte fått in en fot på arbetsmarknaden. Trots att
sysselsättningen nu växer i hela vårt land så finns
det orter och regioner som har det fortsatt besvärligt på arbetsmarknaden.
För mig som statsminister och socialdemokratisk partiordförande
är detta viktigt att slå fast. Det går bra för
Sverige. Men det går ännu inte bra för alla människor
och för alla regioner.
Med samma beslutsamhet som vi bekämpade den ekonomiska krisen och klarade
fyraprocentsmålet, så kommer vi socialdemokrater att fortsätta
slåss för arbete åt alla. Vägen mot full sysselsättning
går med fortsatta utbildningssatsningar, miljöomställning,
en framsynt arbetsmarknadspolitik och en ansvarsfull ekonomisk politik.
Med fallande arbetslöshet och stigande sysselsättning följer
ökande resurser att använda för att stärka och modernisera
välfärden. Viktigt under året som nu ligger framför oss
är en storsatsning på barnen och barnfamiljerna. Att satsa på
barn och ungdomar är den viktigaste framtidssatsningen som vi kan göra.
Regeringens ambition är att Sverige ska förbli världens bästa
land för barn och ungdomar att växa upp i. Barnfamiljerna blev den
ekonomiska krisens stora förlorare. Samtidigt som marginalerna krympte
i många barnfamiljers hushållsekonomi gjordes nedskärningar
i barnomsorg och skola.
Nu är Sverige ur krisen. Det finns åter pengar att fördela.
Det är tid för reformer. Genom ett omfattande reformprogram vill
vi socialdemokrater rätta till de brister som uppstod i den ekonomiska
krisens kölvatten.
För andra året i rad höjs nu barnbidraget med 100 kronor.
Flerbarnstilläggen höjs i motsvarande mån. Vid årsskiftet
genomför vi ytterligare en kompensation för egenavgifterna vilket
innebär ytterligare några hundralappar extra i plånboken
för många barnfamiljer. Fullt utbyggd motsvarar återbäringen
en lönehöjning med hela åtta procent för en låg-
och medelinkomsttagare. Kan vi dessutom hålla inflationen på en
fortsatt låg nivå och avtalsrörelsen leder till en ansvarsfull
reallöneutveckling innebär det ytterligare förbättringar.
På socialdemokratiskt initiativ har riksdagen beslutat att införa
maxtaxa i barnomsorgen. Det innebär att barnomsorgstaxorna kommer att
sjunka för alla barn från och med år 2002. Det är ett
tydligt resultat av det vallöfte som vi socialdemokrater gav landets
barnfamiljer i den senaste valrörelsen. Det betyder att alla familjer
med barn på dagis får mer pengar över när både
skatten och avgiften är betald. Det blir lättare att kombinera familjeliv
med förvärvsarbete.
Samtidigt som maxtaxan införs ger vi barn till föräldralediga
och arbetslösa rätt till förskoleverksamhet. Barn ska
inte behöva lämna sina kompisar på dagis därför
att mamma eller pappa är hemma i arbetslöshet eller med ett nyfött
syskon. Från och med 2003 får också alla 4- och 5-åringar
rätt till förskola.
Föräldraförsäkringen byggs ut. Kontaktdagar införs
för att möjliggöra för föräldrarna att vara
mer delaktiga i sina barns skolgång. Kvalitén måste öka
i barnomsorg och skola. Från och med år 2002 avsätts hela
500 miljoner kronor för åtgärder som förbättrar
kvalitén i barnomsorgen. Statsbidragen till skolan höjs successivt
under fem år till fem miljarder kronor. Det innebär möjlighet
att anställa uppåt 15 000 fler lärare, specialpedagoger och
annan skolpersonal så att alla barn kan få det stöd de behöver
för att klara skolarbetet. Utöver detta har regeringen under de
senaste åren höjt de generella statsbidragen till kommuner och
landsting med 25 miljarder kronor.
Tempot i arbetslivet blir allt högre. Stressen och hetsen ökar.
Många föräldrar känner att de inte hinner med vare sig
sina barn, sitt arbete eller sina intressen. Därför vill vi ge löntagarna
mer fri tid. De fackliga centralorganisationerna har lagt förslag om
att stegvis införa fem extra lediga dagar som löntagaren själv
ska kunna bestämma över. Med detta förslag som grund kommer
vi socialdemokrater att söka väljarnas förtroende att få
genomföra en ansvarsfull arbetstidsförkortning från och med
år 2003. Det betyder mer fri tid inte minst för många stressade
småbarnsföräldrar.
Ytterst handlar familjepolitiken om att ge barn och ungdomar en bra uppväxt
i vårt land. Det kräver både ekonomiska insatser riktade
direkt till föräldrarna och en god samhällsservice i form av
skola, vård och barnomsorg. Med en generös familjepolitik vill
vi underlätta för de unga familjer som vill att skaffa barn. Att
fler barn föds är långsiktigt oerhört viktigt för
utvecklingen i vårt land.
Under årets första sex månader kommer Sverige att vara
ordförande i EU. Det innebär att vårt land på många
sätt kommer att vara ett nav kring vilket det europeiska samarbetet snurrar.
Detta ansvar kommer regeringen att försöka förvalta på
ett konstruktivt och ansvarsfullt sätt.
Tre områden kommer att särskilt prioriteras under det svenska
ordförandeskapet.
För det första: utvidgningen.
Det är många länder som nu knackar på porten och vill
bli medlemmar i unionen. Därmed finns en historisk chans att en gång
för alla befästa grunden för fred, frihet, demokrati och välstånd
i vår del av världen.
Regeringskonferensen har slutförts. Förberedelserna är vidtagna.
Stora framsteg har gjorts i kandidatländerna. Men mycket arbete återstår
innan utvidgningen är verklighet. Sverige kommer under ordförandeskapet
att försöka bana väg för ett politiskt genombrott i förhandlingarna
med kandidatländerna. Möjligheten finns därmed att välkomna
nya medlemsländer i unionen från slutet av 2002.
För det andra: kampen mot arbetslösheten.
Ingenting är viktigare för individernas frihet än arbete åt
alla. Vi vet att det inte kommer att räcka med enbart nationell politik
för att klara arbetslösheten. Även om arbetslösheten har
gått ner i EU som helhet under de senaste åren, så krävs
internationellt samarbete över nationsgränserna för att åstadkomma
full sysselsättning. Nu utvecklas en ny samarbetsmodell kring sysselsättning
och tillväxt där mål och initiativ utarbetas gemensamt. Nationella
åtgärder vidtas. Vid toppmötet i Stockholm, i mars månad,
kommer en första avstämning att göras kring vilka resultat
som åstadkommits. Därefter går vi vidare.
För det tredje: miljöfrågorna.
Miljöförstöringen känner inga gränser. Utsläpp
och föroreningar gör inte halt vid nationsgränserna utan sprids
både till luft och vatten. Därför måste samarbetet mellan
länderna intensifieras. Överenskommelser måste göras
och beslut fattas.
När Europeiska rådets möte hålls i Göteborg ska en strategi antas som syftar till att anpassa EU:s politik till en långsiktigt ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Sverige kommer att driva på utvecklingen mot miljöhänsyn inom alla EU:s samarbetsområden. Vi kommer att driva på behandlingen av EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. Sverige möter nu de goda tidernas utmaningar.
Genom att fortsätta bekämpa arbetslösheten ska fler människor
få möjlighet att uppleva den frihet och trygghet som ett arbete
representerar. Genom att stärka och modernisera välfärden ska
alla - inte minst barnen och våra äldre - få del av de frukter
som skapas. Genom ett gott skött ordförandeskap ska vi visa att
vårt land är öppet mot omvärlden, modernt och framtidsinriktat.
Så kan år 2001 bli ännu ett år då Sverige byggs
vidare på tidlösa värderingar om frihet, jämlikhet och
solidaritet.
Göran Persson
statsminister
Artikeln var införd i Göteborgsposten 31 december
2000.
Källa: www.regeringen.se