2000-12-16

Regeringen tog igår beslut i följande:

Anslag till arbetsmarknad och arbetsliv

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utgiftsområdena arbetsmarknad (främst kontantstödet vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik) och arbetsliv (arbetslivsfrågor, jämställdhetsfrågor och statliga arbetsgivarfrågor) för 2001. I princip samtliga former av kontantstöd som kan lämnas vid arbetslöshet eller vid deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program samlas på ett nytt anslag, arbetsmarknad, vilket ökar flexibiliteten i arbetsmarknadspolitiken. Den lägsta ersättningsnivån för dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska program höjs från nuvarande 103 kr per dag till 143 kr från år 2001.

Höjningar planeras även åren 2002 respektive 2003. Riksdagen beslutade att också deltagare iungdomsgarantin som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning, eller som får försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen när han eller hon börjar delta i verksamheten, ska få en höjning av ersättningen från nuvarande 1 967 kr per månad till 2 562 kr från kommande årsskifte.

Regeringen får i fortsättningen, utan att behöva vända sig till riksdagen, godkänna vilka branscher Samhall AB ska verka inom. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) får ytterligare 6 miljoner kronor, bl.a. därför att institutets uppgifter utvidgas. Arbetsmiljöverket får en ökning av anslaget på 70 miljoner kronor för personalförstärkningar samt metod- och kompetensutveckling. Jämställdhetsombudsmannen får 2 miljoner kronor extra eftersom arbetet med rådgivning och stöd kommer att utökas. Riksdagen gjorde dessutom ett tillkännagivande om att regeringen vid behov ska återkomma med förslag på åtgärder som innebär ett samlat grepp över insatserna för de arbetshandikappade.

• Proposition 2000/2001:1
• Förslag 1999/2000:RR13

Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Riksdagen godkände i huvudsak regeringens förslag om en rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring. För att få rätt till arbetslöshetsersättning ska den arbetssökande medverka till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med arbetsförmedlingen.

Under de första 100 ersättningsdagarna har den arbetssökande rätt att begränsa sitt arbetssökande till lämpliga arbeten inom sitt yrke och till närområdet. Därefter ska han eller hon utvidga sökområdet både yrkesmässigt och geografiskt. De nuvarande reglerna när det gäller villkoren för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning bibehålls i huvudsak. Utöver nuvarande regler beslutade riksdagen att även anställningar som arbetsgivaren finansierat med anställningsstöd ska kunna kvalificera till arbetslöshetsersättning. Detta ska dock inte gälla vid stödformen särskilt anställningsstöd. Vidare ska även tid under vilken sökanden har fått föräldrapenning eller fullgjort totalförsvarsplikt kunna kvalificera för arbetslöshetsersättning, dock sammanlagt högst två månader. Det s.k. återkvalificeringsvillkoret slopas.

Ersättningsperioden blir längst 300 ersättningsdagar för alla oavsett ålder. En ersättningsperiod kan dock bli förlängd med högst 300 dagar utan att den arbetssökande behöver uppfylla ett nytt arbetsvillkor. Den högsta inkomstrelaterade dagpenningen får bestämmas till ett högre belopp under de första 100 dagarna av en ersättningsperiod. Om statsfinanserna tillåter det kommer ersättningsnivåerna att höjas stegvis under de närmaste åren.

Sanktionsreglerna ändras så att den som avvisar lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller genom sitt uppträdande förhindrar anställning får sin dagpenning nedsatt med 25 % under 40 ersättningsdagar. Inträffar samma sak en andra gång blir dagpenningen nedsatt med 50 % under 40 nya ersättningsdagar. Händer det vid ett tredje tillfälle under samma period upphör ersättningen helt. Lagändringarna träder i kraft den 5 februari 2001, ungefär en månad senare än vad regeringen föreslagit.

Utöver dessa lagändringar beslutades att en arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsinskriven inom 27 månader ska erbjudas en heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin. Även deltidsarbetslösa ska omfattas av dessa regler. Sedan en tid pågår försök där arbetslösa ansöker om arbetslöshetsersättning på elektronisk väg. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda regelverket kring sådana elektroniska ansökningar och föreslå de lagändringar som kan krävas för att metoden ska kunna användas i full skala.

• Utskottsbetänkande AU5

Sänkt moms för djurparker

Mervärdesskatten på tillträde till djurparker sänks från 25 % till 6 %. Mervärdesskatten för djurparksverksamhet blir därmed den samma som gäller för museer med skattepliktig verksamhet. Skatteändringen är ett resultat av att riksdagen våren 2000 begärde att regeringen skulle lägga fram ett sådant förslag (se 1999/2000:SkU21). Riksdagen beslutar vidare bl.a. om en ändring i en övergångsbestämmelse angående korrigering av ingående skatt vid frivillig skattskyldighet i samband med fastighetsuthyrning i vissa fall.Momsen för entréavgifter till djurparker och guidade visningar där bör sänkas från 25 procent till 6 procent från nyår. Det är skatteutskottet enigt om, när utskottet nu har tagit ställning till ett regeringsförslag om momssänkningen.

Något annat beslut i skatteutskottet var knappast att vänta, eftersom riksdagen i våras ställde sig bakom tre motioner om sänkt moms för djurparker och då begärde att regeringen skulle ta fram ett förslag i motionernas anda.

Det är endast "riktiga" djurparker, som kan vänta sig en momssänkning. Ett så kallat minizoo eller djur som visas upp på en bondgård räknas inte som djurpark, inte heller är det tal om att sänka momsen i andra sammanhang där djur används som dragplåster.

Miljöpartiet säger i en reservation att momsen åter bör bli 25 procent om inte den lägre momsen bidrar till att skydda utrotningshotade djurarter och till att djurparkerna satsar på god miljö för djuren. I ett särskilt yttrande anser Miljöpartiet vidare att det är förvånande att cirkusmomsen är sex procent också för " cirkusföretag som håller
elefanter i kedjor och tvingar djuren att leva ett onaturligt liv med eviga transporter och kränkande pajasnummer".

Skattereduktion för utgifter för bredband (SkU8)

Riksdagen godkände, med två ändringar, godkänner regeringens förslag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation, dvs. bredband. Fastighetsägare ska få skattereduktion för utgifter för en ny anslutning för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät till ett småhus eller ett hyreshus. Skattereduktionen ska vara 50 % av utgifter över 8 000 kr eller, för hyreshus, 8 000 kr per bostad eller lokal som har anslutits. Skattereduktionen får maximalt vara 5 000 kr.

Juridiska personer och enskilda näringsidkare som inte är fastighetsägare ska kunna få skattereduktion för en anslutning till ett fast driftsställe för näringsverksamhet. Regeringens förslag är utformat så att företagen kan få både avdrag vid inkomsttaxeringen och skattereduktion på en och samma investering i en bredbandsanslutning. Riksdagen beslutade om en ändring så denna dubbla kompensation inte blir möjlig. Regeringens förslag innebär också att det inte går att få skattereduktion om anslutningen har utförts av ett företag som ingår i samma koncern eller som står i huvudsak under samma ledning som det köpande företaget.

Förslaget kan få konsekvenser för kommunala investeringar om det företag som utför anslutningarna och det företag som äger fastigheten båda ägs av kommunen. Riksdagen ändrade därför regeringens förslag så att förutsättningarna att få skattereduktion inte ska vara beroende av hur ägandet är organiserat. Lagen träder i kraft den 1 januari 2001. Skattereduktion får göras vid debiteringen av slutlig skatt på grund av taxeringen år 2002 eller 2003.

• Proposition 2000/2001:24

Anslag till studiestöd

Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till studiestöd och relaterade frågor.

Studiebidraget i studiehjälpen till elever i gymnasieskolan höjs med 100 kr per månad. Anslagen till studiemedel och olika former av vuxenstudiestöd är beräknade utifrån den förändring av studiestödssystemet som ska genomföras den 1 juli 2001 enligt riksdagens beslut förra året (se 1999/2000:UbU7).

Vuxenstuderande som fyllt 25 år och som läser på grundskole- eller gymnasienivå ska kunna få 82 % av studiemedlen i bidrag. Anslagen till vuxenstudiestöd är beräknade för att en successiv minskning av Kunskapslyftet ska inledas under andra halvåret 2001. Medel till korttidsstudiestöd och internatbidrag ska fördelas av LO, TCO och SISUS (Statens institut för särskilt utbildningsstöd). SISUS ska också kunna bevilja timersättning vid särvux.

• Proposition 1999/2000:10