"Kontrakt för arbete"
| En arbetsgrupp på Näringsdepartementet har tagit fram förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Här finns arbetsgruppens rapport, en sammanfattning, vanliga frågor och svar samt möjlighet att ställa ytterligare frågor till utredarna. |
|
Under våren 1999 har en arbetsgrupp på Näringsdepartementet utarbetat förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Resultatet av gruppens arbete presenteras i en departementsskrivelse (DS). Rapporten - "Kontrakt för arbete" (DS1999:58) - offentliggjordes den 19 november.
Utredningschef Lars-Olof
Pettersson (projektledare)
Irene Wennemo (ämnessakkunnig)
Kammarrättslagman Stig Jansson (rättssakkunnig)
Kammarrättsassessor Uno Ströberg (ämnessakkunnig)
Departementsråd Stefan Ackerby (sekreterare)
Pol. mag. Karine Jabet (bitr. sekreterare)
Sammanfattning av rapporten
Förutsättningarna för att minska arbetslösheten skall förbättras. För att uppnå detta mål krävs att det allmänna och den enskilde tar ett gemensamt ansvar. Det allmänna måste skapa goda villkor för tillväxt och sysselsättning. Reglerna för den som söker jobb skall vara tydliga och rättvisa. Ansvaret ligger inte bara i att ta de erbjudna jobben, utan han eller hon skall själv vara aktiv på arbetsmarknaden, söka de lediga jobb som finns och förbättra sin kompetens genom utbildning m.m. Det ömsesidiga ansvaret utgör ett kontrakt för arbete – det är de gemensamma ansträngningarna, från det allmänna och den enskilde, som skaparmöjligheterna.
Arbetsgruppen har inom ramen för sitt uppdrag identifierat ett antal övergripande problemområden. Det är i huvudsak utifrån dessa som arbetsgruppen lämnar sina förslag.
 |
En
bristande omställningsförmåga på arbetsmarknaden kan förhindra tillväxt
och fler jobb. Arbetsgruppen anser att kraven på aktivitet och omställning måste göras tydligare. |
|
Olikheter
i tillämpningen av lagar och regler har skapat orättvisor och otydliga
villkor för de arbetssökande. Arbetsgruppen anser att det krävs tydligare regler för anvisning av arbeten och tydligare konsekvenser för dem som inte följer reglerna samt att tillämpningen måste följa gällande regler. |
|
Rundgången
mellan åtgärder och arbetslöshetsersättning har skapat en bristande
legitimitet. Arbetsgruppen anser att det måste ställas tydliga krav på aktivitet bland de arbetssökande. |
|
Försäkringens
karaktär av ersättning mot inkomstbortfall har urgröpts. Arbetsgruppen anser att kompensationen för inkomstbortfall måste förbättras, åtminstone under den inledande perioden av arbetslöshet. |
Tydliga regler
Arbetsgruppen anser att det är ett stort problem att tillämpningen av de villkor som finns i arbetslöshetsförsäkringen varierar mellan olika arbetsförmedlare. Detta skapar en otydlighet som leder till osäkerhet bland de arbetssökande och stora orättvisor mellan enskilda arbetssökande.
Arbetsgruppen föreslår att
reglerna måste förtydligas och i större utsträckning tillämpas. Sökprocessen
bör bli mer strukturerad för att underlätta omställningen till ett nytt
arbete. Den som blivit arbetslös skall ges realistiska förutsättningar
att hitta jobbet på hemorten, i ett yrke som motsvarar utbildning och
erfarenhet.
Den arbetssökande måste successivt utvidga sökradien. Kraven på att byta
yrke och söka arbete på andra orter ökar vartefter arbetslösheten fortgår.
Arbetsgruppen föreslår att den arbetssökande skall ges rätt att tillsammans med arbetsförmedlingen formulera ett sökkontrakt som skall ange den sökandes rättigheter och skyldigheter. Där skall beskrivas vilka områden den arbetssökande skall söka arbete inom, vilka aktiviteter han eller hon förväntas delta i samt hur sökområdet successivt vidgas.
Arbetsgruppen föreslår att en ersättningsperiod indelas i intervall om 100 dagar vardera. I sökkontraktet anges hur sökområdet successivt vidgas mellan de olika intervallen. Det ger stöd och legitimitet för arbetsförmedlaren att också vidga det område inom vilket anvisningar av lediga arbeten kan ske.
Aktivitet från början
Arbetsgruppen anser att det är ett problem att arbetslöshetsförsäkringen inte tillräckligt tydligt säger att den arbetslöse aktivt skall söka arbete.
Arbetsgruppen föreslår att kravet på aktivitet formuleras som ett tillägg till grundvillkoren i försäkringen, för att tydligt markera den arbetssökandes eget ansvar att aktivt söka arbete.
Arbetsgruppen föreslår att utbetalningen av dagpenningbaserade ersättningar för deltagande i arbetsmarknadspolitiska program och arbetslöshetsersättning samordnas till arbetslöshetskassorna och benämns aktivitetsersättning.
En rättvis försäkring mot inkomstbortfall
Arbetsgruppen anser att det är ett problem att en majoritet av alla heltidsanställdalöntagare inte får 80 procent i kompensation av tidigare inkomst. Starka grupper, med små risker för arbetslöshet, kan teckna privata eller kollektiva försäkringar som ger en högre ersättning än 580 kronor per dag.
Arbetsgruppen föreslår att den högsta dagpenningen under de första hundra ersättningsdagarna höjs från 580 kronor till 640 kronor, dvs. med 60 kronor. Efter hundra dagar blir den 580 kronor, dvs. samma ersättning som idag.
Tydliga sanktioner
Arbetsgruppen anser att det är ett problem att sanktionerna i arbetslöshetsförsäkringen är mycket hårda, samtidigt som arbetsförmedlingarna tillämpar reglerna olika. Omkring 70 procent av alla arbetsförmedlare uppger t.ex. att de inte rapporterar första gången någon nekar att söka anvisat arbete.
Arbetsgruppen anser att de sanktioner som skall utdömas bör bli avsevärt mer verksamma, samtidigt som arbetsförmedlarnas regler för anvisningar och när de skall ifrågasätta rätten till ersättning bör bli tydligare.
Enligt arbetsgruppens förslag bör sanktionerna vara 25 procents nedsättning av dagpenningen under 40 dagar vid det första tillfället ersättningen ifrågasätts, 50 procents nedsättning av dagpenningen under 40 dagar vid andra tillfället när ersättningen ifrågasätts. Vid ett tredje tillfälle skall den arbetslöses ersättning stoppas helt och ett nytt arbetsvillkor uppfyllas innan ersättning på nytt kan beviljas.
Kvalitet för rättvisa
Arbetsgruppen föreslår att prövningen av den enskilde arbetssökandes arbetsvilja, kvalitetsgranskningen av arbetsförmedlingarna och tillsynen av arbetslöshetskassorna hålls samman. Arbetsgruppen presenterar fem olika modeller för hur detta kan göras.
Aktivitet i stället för långtidsarbetslöshet
Arbetsgruppen anser att det är ett stort problem att en mycket stor del av arbetskraften varit arbetslös under lång tid.
Arbetsgruppen föreslår att det skapas en "övergångsarbetsmarknad", dit den arbetssökande som inte kan få ett arbete bör anvisas plats inom 600 ersättningsdagar. Verksamheten kan bestå av intensifierad arbetsförmedling, praktik, utbildning och kompetenshöjande insatser. Det kan även vara fråga om arbete inom t ex ett uthyrningsföretag, kommun, ideell organisation m.m. Aktiviteten skall vara en heltidssysselsättning. Ersättning utgår med utbildningsbidrag eller avtalsenlig lön.
Tydlig arbetsmarknadspolitik
Arbetsgruppen anser att det är ett stort problem att de arbetsmarknadspolitiska programmen under 1990-talets krisår delvis använts för att de arbetslösa skall kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod.
Arbetsgruppen föreslår att
det inte längre skall krävas deltagande i arbetsmarknadspolitiska program
för att kvalificera sig för ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen.
I stället skall det ges möjlighet till förlängd ersättningsperiod.
De arbetsmarknadspolitiska programmen bör inriktas helt på att förbättra
den arbetssökandes möjlighet att få ett nytt jobb, t.ex. genom att delta
i en arbetspraktik eller genom kompetensutveckling.
Vad händer sedan
Utredningen kommer att ligga till grund för regeringens fortsatta arbete med att se över och förändra arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsgruppens förslag sänds först på remiss till berörda myndigheter och instanser för yttrande före årsskiftet. Sedan utarbetas en proposition som presenteras för Riksdagen under år 2000. De förändringar som beslutas med anledning av propositionen bör kunna träda i kraft under år 2000.
Här följer några förväntade vanliga frågor och svar om arbetsgruppens förslag till förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Frågorna har sammanställts av AMS i Söderhamn. Svaren är skrivna av utredarna med utgångspunkt i de förslag som presenteras i arbetsgruppens rapport. Detta material är framtaget för att på ett överskådligt sätt presentera innehållet i rapporten och konsekvenserna av förslagen.
Klicka på frågan du är intresserad av:
Innebär arbetsgruppens förslag att jag måste ta erbjudet arbete med lägre lön?
Ja. Reglerna säger att ett arbete är lämpligt om det medför en lön som inte väsentligt, med mer än 10 procent, understiger arbetslöshetsersättningen. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring på denna punkt. Det är dock väl att märka att arbetsplatsen skall vara bundet av kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga villkor. Arbetsgruppen föreslår ingen ändring på den punkten. Däremot tycker vi att det är rimligt att den som blir arbetslös får möjlighet att inom ramen för ett sökkontrakt under den första perioden av arbetslöshet försöka komma tillbaka till det yrkesområde man lämnat.
Vad händer med min stämpling när jag tar en deltidsanställning?
Det finns, under vissa förhållanden, möjligheter att uppbära arbetslöshetsersättning på deltid. Det har funnits en särskild utredning om deltidsarbetslöshet som remissbehandlats under våren. Frågan kommer att beredas vidare och det finns inga förslag i arbetsgruppens betänkande om deltidsarbetslöshet.
Måste jag flytta till de lediga jobben?
Den som uppbär arbetslöshetsersättning står till arbetsmarknadens förfogande. Det innebär att en arbetssökande kan anvisas arbete på annan ort, vilket kan medföra såväl daglig pendling som veckopendling och flyttning. Arbetsgruppen föreslår att en arbetssökande under en inledande period av arbetslösheten, om det finns realistiska förutsättningar att få ett arbete, skall kunna söka arbete på hemorten. Successivt måste den arbetssökande dock vidga sitt sökområde och vara beredd att ta arbete även på annan ort.
Kommer taket för a-kassan att höjas?
Ja. Till 640 kronor de första 100 dagarna och därefter blir den högsta dagpenningen 580 kronor, precis som idag.
Innebär arbetsgruppens förslag att villkoren för att få en ny ersättningsperiod kommer att förändras?
Ja. Det kommer inte att krävas en sex månaders arbetsmarknadspolitisk programåtgärd. Det skall finnas möjlighet att förlänga ersättningsperioden. Inom 600 ersättningsdagar, som inkluderar perioder i arbetsmarknadspolitiskt program, skall en arbetssökande erbjudas plats på en så kallad övergångsarbetsmarknad. Det kan innebära såväl arbete som praktik, utbildning och intensifierad förmedlingsverksamhet.
Inför medborgarlön eller samhällslön i glesbygden?
Nej. Däremot aktivitet efter lång tids arbetslöshet. Se föregående fråga.
Kan jag tvingas till en lång yrkesutbildning?
Ja. Om det bedöms att det ligger inom ramen för att förbättra möjligheterna för ett arbete.
Skall samma regler gälla i hela landet - storstad kontra glesbygd?
Ja, i princip.
Jag måste flytta till de lediga jobben i storstaden. Vad händer med huset om jag inte får det sålt?
Det finns för närvarande inga stöd för inlösen av egnahem.
Innebär förslaget arbets-/praktiktvång under en ersättningsperiod?
Ja.
Om jag blir uppsagd från mitt arbete, kommer det då att bli anmälningsskyldighet/plikt till Arbetsförmedlningen vid varseltillfället?
Nej, men bättre resurser att påbörja omställningen vid uppsägningstillfället.
Kommer reglerna att skärpas vid egen uppsägning av anställning?
Nej. Arbetsgruppen föreslår en ändring så att sanktionen blir densamma vid t.ex. vägran att ta anvisat arbete och egen uppsägning. Första gången under en ersättningsperiod blir den 25 procents nedsättning av dagpenningen under 40 dagar, vid andra tillfället 50 procents nedsättning och vid det tredje tillfället utförsäkring och krav på nytt arbetsvillkor för att åter bli berättigad till ersättning.
Hur bevisas jobbsökaraktiviteten hos den arbetssökande?
Genom att dokumentera vilka jobb man har sökt, utbildning man sökt till eller tagit reda på villkoren för, genom deltagande i de aktiviteter arbetsförmedlingen kallar till etc.
Vad görs för att förhindra utförsäkring och vem har ansvaret?
Arbetsgruppens förslag skall sammantaget innebära att det inte skall behöva bli utförsäkring för den som är aktiv, tar anvisade arbeten och programåtgärder.
Idag är reglerna kring a-kassan snåriga. Blir de enklare?
Det finns en motsättning mellan att ha rättvisa och enkla regler. Vi i arbetsgruppen har försökt göra reglerna enklare, mer lättbegripliga och tydliga.
Det är svårt för den som är 50+. Det är svårt att få arbete, ekonomin blir körd i botten och man känner sig inte behövd. Man saknar självkänsla och är rädd för att inte få en ny åtgärd, med risk för att bli utförsäkrad. Hur påverkas vi enligt förslaget?
På alla sätt måste man försöka få igång aktiviteten hos alla människor - alla människors arbetsutbud behövs och även de som är över 50 år kommer att behövas på den framtida arbetsmarknaden. Risken för utförsäkring skall förhoppningsvis inte finnas. Samma krav som för andra grupper att stå till arbetsmarknadens förfogande skall gälla, med beaktande av de sociala och personliga betingelser som kan gälla.
Jag blir snart utförsäkrad. skall jag gå ner till 0 dagar, eller skall jag spara en dag?
Frågan ligger utanför arbetsgruppens bedömning.
Om jag blivit utförsäkrad, hur får jag ny ersättningsperiod?
Genom att upparbeta ett nytt arbetsvillkor.
Om jag blivit utförsäkrad och senare får en arbetsmarknadsutbildning, vilken ersättning får jag då?
Frågan ligger utanför arbetsgruppens bedömning.
Kommer reglerna för E 301/E 303 att förändras enligt förslaget?
Nej.
Kommer reglerna för överhoppningsbar tid att förändras enligt förslaget?
Ja. Tid med närståendepenning blir överhoppningsbar. Samtidigt begränsas den överhoppningsbara tiden till fem år, för att markera försäkringens anknytning till arbetsmarknaden. Arbetsgruppen föreslår vidare att den som blivit uppsagd före utbildningens början eller under utbildningen får möjlighet att uppbära arbetslöshetsersättning under ferier som varar mer än 45 dagar.
Kommer jag fortsättningsvis att kunna ha mitt företag vilande och uppbära a-kassa?
Ja, en gång.
A-kassa ligger till grund för några studiestöd (UBS, SVUX, SVUXA). Hur påverkas studiestöden om man inför trappstegsnedgången i a-kassan?
På motsvarande sätt får de utbildningsbidrag som beviljas det inom ramen för arbetsmarknadspolitiken
Enligt nuvarande regler när det gäller studerandevillkoret måste ungdomar fylla 20 år inom ramtiden 10 månader. Kommer dessa regler att ändras enligt förslaget?
Ja. Arbetsgruppens förslag vill hålla samman hela årskullar genom en schablon som omfattar alla som slutar skolan på våren det år de fyller 19 år.
Kommer arbetsvillkoret att förändras (huvudregel/alternativregel)?
Nej. Arbetsgruppen föreslår att införa en möjlighet att bortse från två månader i arbetsvillkoret vid beräkning av normalarbetstid och normalinkomst.
Kommer samma begränsningar att finnas kvar vid ersättning första gången?
Ja.
Vad händer nu med de förslag som arbetsgruppen presenterat i sin rapport?
Arbetsgruppens förslag kommer att sändas på remiss till berörda myndigheter och instanser för yttrande före årsskiftet. En proposition utarbetas därefter och presenteras för riksdagen under år 2000. Förändringar i enlighet med den kommande propositionen bör kunna träda i kraft under år 2000.
Mer information
Denna information
är hämtad från regeringens hemsida http://www.regeringen.se
Rapporten i original med ett frågeformulär:
http://naring.regeringen.se/arbetsmarknad/projekt/arbetsloshet.htm
