2001-10-15
Hur
mycket av en löneökning får en barnfamilj behålla? Det
skiljer sig markant åt, beroende på var man bor. Orsaken är
bland annat att olika taxor inom barnomsorgen. I vissa fall kan marginaleffekterna
överstiga 100 procent vilket innebär att en löneökning
ger mindre pengar i plånboken. Detta visar den undersökning Svenskt
Näringsliv gjort av marginaleffekterna i Sveriges alla kommuner.
Att det finns barnfamiljer som förlorar på att gå från deltid till heltid eller byta till ett bättre avlönat jobb visar tydligt att något är fel. Men höga marginaleffekter är ett generellt problem. De dämpar intresset att vidareutbilda sig och att gå från deltid till heltid och de minskar incitamentet att utvecklas yrkesmässigt.
Svenskt Näringslivs undersökning visar att marginaleffekterna överlag är mycket höga. Glädjande nog har de sänkts en aning under senare år, framför allt till följd av återbetalning av egenavgifterna och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Men möjligheten och benägenheten att förändra situation i på kommunal nivå är begränsad. Det är i stort sett samma 10 kommuner som har de högsta marginaleffekterna i år jämfört med för ett år sedan.
- Barnfamiljer med låga eller medelstora inkomster drabbas hårdast av höga marginaleffekter, konstaterar Patrik Karlsson, ekonom på Svenskt Näringsliv. De får behålla minst av en löneökning eftersom högre lön för låginkomsttagare med barn innebär kombinationen högre skatt, högre barnomsorgstaxor och lägre bostadsbidrag.
Ett exempel ur rapporten: Om en person får en löneökning med 2 500 kr, till 15 500 kr i månaden, stiger skatten från 4 109 kr till 5 105 kr. Avgiften i barnomsorgen höjs samtidigt från 1 312 kr till 1 526 kr och bostadsbidraget sänks från 1 800 kr till 1 300 kr. Av 2 500 kronors lönehöjning återstår endast 798 kr i plånboken. Marginaleffekten blir 68 procent.
Läs eller ladda ned hela rapporten på:
www.svensktnaringsliv.se/attachments/rapport_marginaleffekter_okt_2001.pdf
Therese Rajaniemi